Galen
Min mamma driver mig till vansinne!
Får man tycka så om en sjuk människa som mår jättedåligt själv?
Jag hoppas det för det är sant.
Jag kan förstå att allt detta är tufft för henne, men att bli så inåtvänd och egoistisk och fullständigt ologisk är en mycket tuff komination för oss runtomkring att stå ut med.
Hon gnäller om hur ensam hon är, hur lite besök hon får men vägrar att ens tänka tanken på att flytta. Hon är ensam på ett sjukhus fullt med folk, hur ensam blir hon inte då hemma i sitt eget hus en timmes bilfärd härifrån?
Vi har inte möjlighet att åka och hälsa på henne en gång i veckan. Nu gnäller hon att det var så länge sen vi var där. Jag ska upp på rehabmöte den 20januari, det är nästan en månad sen vi var där sist.
Hon gnäller om att hon inte gillar ditten och hon gillar inte datten osv osv. Hon gillar inte att hon inte vet var syrran är dygnet runt, hon gillar inte maten på sjukhuset (hon har snart svultit ihjäl enligt sig själv men hon har knappt minskat i vikt) hon gillar inte att jag har hand om hennes ekonomi för jag tömmer ju hennes konto på alla hennes pengar..... Hon har ingen insikt om att vi faktiskt försöker hjälpa till så mycket vi kan utan vi bara djävlas med henne.
Hon ska inte skriva på viktiga papper för hon förstår inte vad det är för något och man kan inte förklara på telefon för hon orkar inte lyssna, eller koncentrera sig så länge att något går in -kan vi ta det när vi ses? -Kan vi ta det över en kopp kaffe? -Orkar inte prata om detta, det är för komplicerat. Hela tiden samma sak.
Mina barn är enklare att handskas med och förstår mer än vad hon gör just nu och det är skitjobbigt!
Nu har jag nog gnällt färdigt för idag ;-)
Ha det bra där ute i världen och glöm inte att ta vara på varandra <3
Får man tycka så om en sjuk människa som mår jättedåligt själv?
Jag hoppas det för det är sant.
Jag kan förstå att allt detta är tufft för henne, men att bli så inåtvänd och egoistisk och fullständigt ologisk är en mycket tuff komination för oss runtomkring att stå ut med.
Hon gnäller om hur ensam hon är, hur lite besök hon får men vägrar att ens tänka tanken på att flytta. Hon är ensam på ett sjukhus fullt med folk, hur ensam blir hon inte då hemma i sitt eget hus en timmes bilfärd härifrån?
Vi har inte möjlighet att åka och hälsa på henne en gång i veckan. Nu gnäller hon att det var så länge sen vi var där. Jag ska upp på rehabmöte den 20januari, det är nästan en månad sen vi var där sist.
Hon gnäller om att hon inte gillar ditten och hon gillar inte datten osv osv. Hon gillar inte att hon inte vet var syrran är dygnet runt, hon gillar inte maten på sjukhuset (hon har snart svultit ihjäl enligt sig själv men hon har knappt minskat i vikt) hon gillar inte att jag har hand om hennes ekonomi för jag tömmer ju hennes konto på alla hennes pengar..... Hon har ingen insikt om att vi faktiskt försöker hjälpa till så mycket vi kan utan vi bara djävlas med henne.
Hon ska inte skriva på viktiga papper för hon förstår inte vad det är för något och man kan inte förklara på telefon för hon orkar inte lyssna, eller koncentrera sig så länge att något går in -kan vi ta det när vi ses? -Kan vi ta det över en kopp kaffe? -Orkar inte prata om detta, det är för komplicerat. Hela tiden samma sak.
Mina barn är enklare att handskas med och förstår mer än vad hon gör just nu och det är skitjobbigt!
Nu har jag nog gnällt färdigt för idag ;-)
Ha det bra där ute i världen och glöm inte att ta vara på varandra <3
Kommentarer
Trackback
