orkar inte

Jag vet inte om det är någon som läser här och om någon gjorde så har dom väl tröttnat i bristen på inlägg ;)

Grejen är att allt är så motigt just nu så jag orkar inte skriva ner allt här. Har inte energi över än till det nödvändigaste just nu. När det gäller mamma så är det hela tiden ett steg fram och 7 tillbaka. Det spelar ingen roll om det gäller ekonomi, boende eller psyke, eller rehab, eller vad det än kan vara. Mamma ändrar nämligen åsikter snabbare än en kobra hugger! Jag säger som Bella i Twilight: jag får whiplash skador av dina humörsvängningar!
Får liksom fortfarande ingen hjälp från någon, har tvingats till att göra en orosanmälan till familjekontoret för att något ska hända med min syster. Mamma kommer hata mig i evighet för det, men jag ser inte någon annan utväg!
Nu ska jag gå och lägga mig så längre inlägg än såhär blir det inte idag....
Godnatt <3

Energibov och positivt besked

Vårdplaneringsmöte igår.
Startade hemifrån kl 7.15 lämnade barnen, köpte frukost, och var uppe i Borås ca 9.20. Mamma vaknade till, sa hej och somnade om.... Hon fortsatte sen att sova i ca en timme, stor idé att jag skulle komma upp innan mötet :/
Moster kom ca 30min innan mötet då hade mamma precis kommit upp ur sängen och satt i rullstolen.
Mötet avslöjade inte så mycket nytt, hon ska ju flytta till korttidsboende i nästa vecka. Och det påpekade hon från kommunen mycket att det är just en korttids lösning! Men Mamma är ju lite långsam i sin beslutande process om man säger så, så nu ville hon inte ens flytta från sjukhuset. Kan vi vänta med det en månad frågade hon, eller två veckor, en?
Nu mår hon dåligt och får ångest för denna flytten för det är ju något nytt. Men å andra sidan vill hon ju inte vara kvar på sjukhuset heller....
Det visade sig också att det nya boendet var ganska dyrt, nästan 4.300 kr per månad och jag vet faktiskt inte hur mamma ska ha råd med detta och huset och allt annat. Jag hoppas nu att hon kan få bostadstillägg....
Hur som haver så har vi nu ganske bråttom att bestämma vad vi ska göra, ska hon bo kvar, flytta inom Borås, flytta hitåt???

Det positiva beskedet som mamma kom med igår vad att hon ändrat sig och kan tänka sig att flytta hit. Fast från början sa hon att hon inte ska stressa denna gången så hon kan flytta om ett år eller två. För hon ska packa och slänga mm själv!?!? Jag förklarade att det inte var möjligt att vänta så länge utan att vi får fixa en lägenhet till henne så fort som möjligt och sen flytta dit alla saker som hon vill ha (inom rimliga gränser) och resten får en firma ta hand om och sälja och slänga. Ska du sälja mina tavlor då frågade hon? Nej, det var inte det jag sa, du får ta med dig dom sakerna du vill ha sa jag ju.
Sen spårade hon ut och började tjafsa om saker vi redan slängt etc etc. Så sa hon återigen att hon ska bo i huset brevid oss (som inte är till salu och är en oisolerad sommarstuga) Den är för dyr sa jag, om den blir till salu så kommer den kosta över 2 miljoner och det har du inte råd med. Då skulle hon köpa en gammal bondgård längre in i landet fast utan djur. Vem ska sköta det frågade jag? Jag sa ju utan djur svarar mamma. *suck*
Försökte förklara att hon ska vara glad om hon får en lägenhet i markplan med uteplats.

Så nu ska jag sätta upp mamma i diverse bostadsköer till handikappsanpassade lägenheter här, i Åsa, i Borås (ev får hon tyvärr flytta 2 gånger), i Kungsbacka. Jag ska ringa till en mäklare så vi får värderat huset. Och jag vet knappt hur man ska göra så det blir spännande.
Men mamma verkar ha förstått att ingen orkar speciellt mycket mer nu. Vi går ju nästan på knäna liksom och hon vill bara mer och mer.

Jag ringde till tre åt henne igår för att säga upp mobiltelefonerna. Hon har 3 stycken (?!?) Nu visade det sig att hon fick en bra deal om hon förlängde 2 av telefonerna istället för att säga upp dom och ta nya sen. Så vi gjorde det och då fick både hon och syrran nya mobiler. och dom sänkte priset på bredbandet mm mm. Men då klackade ju mammas shopping gen in såklart så hon skulle ha den tredje telefonen som kontantkort och hon skulle ha en likadan telefon som syrran för varför ska hon alltid ha en sämre telefon än oss? Är det någon som tror att hon lyssnade på mig när jag sa att hon inte kan hantera den telefonen som syrran vill ha? Nej! Tillsist blev jag så förbannad på henne så jag bestämde över huvudet på henne.

Oj detta blev ett långt inlägg, undra om någon orkar läsa det överhuvudtaget......
Jag har nog beklagat mig färdigt för idag, men jag måste bara säga att igår var jag fullständigt utslagen när jag kom hem. Jag var helt slut för mamma tröttar ut mig psykiskt....
Det är skönt att få skriva av sig lite här, oavsett om någon läser det eller inte....

KRAM <3<3<3


Galen

Min mamma driver mig till vansinne!

Får man tycka så om en sjuk människa som mår jättedåligt själv?
Jag hoppas det för det är sant.
Jag kan förstå att allt detta är tufft för henne, men att bli så inåtvänd och egoistisk och fullständigt ologisk är en mycket tuff komination för oss runtomkring att stå ut med.
Hon gnäller om hur ensam hon är, hur lite besök hon får men vägrar att ens tänka tanken på att flytta. Hon är ensam på ett sjukhus fullt med folk, hur ensam blir hon inte då hemma i sitt eget hus en timmes bilfärd härifrån?
Vi har inte möjlighet att åka och hälsa på henne en gång i veckan. Nu gnäller hon att det var så länge sen vi var där. Jag ska upp på rehabmöte den 20januari, det är nästan en månad sen vi var där sist.

Hon gnäller om att hon inte gillar ditten och hon gillar inte datten osv osv. Hon gillar inte att hon inte vet var syrran är dygnet runt, hon gillar inte maten på sjukhuset (hon har snart svultit ihjäl enligt sig själv men hon har knappt minskat i vikt) hon gillar inte att jag har hand om hennes ekonomi för jag tömmer ju hennes konto på alla hennes pengar..... Hon har ingen insikt om att vi faktiskt försöker hjälpa till så mycket vi kan utan vi bara djävlas med henne.
Hon ska inte skriva på viktiga papper för hon förstår inte vad det är för något och man kan inte förklara på telefon för hon orkar inte lyssna, eller koncentrera sig så länge att något går in -kan vi ta det när vi ses? -Kan vi ta det över en kopp kaffe? -Orkar inte prata om detta, det är för komplicerat. Hela tiden samma sak.

Mina barn är enklare att handskas med och förstår mer än vad hon gör just nu och det är skitjobbigt!

Nu har jag nog gnällt färdigt för idag ;-)

Ha det bra där ute i världen och glöm inte att ta vara på varandra <3

%

85% chans att få tillbaka benet.
15% chans att få tillbaka armen & handen.


Bra eller dåligt kan man undra, vilket är bäst? Handen eller benet? Kunna gå eller inte? Tur i oturen att det är vänster hand eftersom hon är högerhänt....

Julen gick väl sådär. Mamma kan verkligen trigga igång en och nu började hon tjafsa om sina växter och hur dyrt det kommer bli för mig (MIG?) att köpa nya till henne och ersätta alla. När blev allt detta mitt fel? Jag kan inte flytta hit 200 olika växter, vart skulle jag ställa dom? Försökte förklara att dom är döda och att vi, jag och moster, räddat dom "finaste"
Sen blev hon jätte lessen när vi skulle åka.

Men Julen hos moster hade varit bra iallafall! Tur det!

Nu väntar rehabmötet i januari....

Julbesök

Idag ska vi åka till mamma och fira jul.
Hoppas att det blir trevligt!

Mammas psykolog ringde mig häromdagen. Hon ville att vi skulle ha ett möte hon, jag, mamma och kuratorn för att prata igenom mammas ekonomi eftersom mamma inte brgriper vart alla hennes pengar tar vägen... Låter som att det trillar in en mille på kontot varje månad eller nåt.
Jag sa att vi ska upp den 23 och då är ju kuratorn ledig och att jag faktiskt inte har råd att åka upp ytterligare en gång. Kan dom inte sammanköra det med rehabmötet i januari? Hon skulle kolla detta så man får väl vara nöjd med det. Men jag sa till henne att om mamma håller på och tjafsar om detta så kan någon annan sköta hennes ekonomi, jag gör det bara för att vara snäll mot mamma och bespara henne den kostnaden, men passar det inte så.....
Hon verkar inte alls förstå att hennes sjukpension inte räcker till så mycket mer än räkningar. Och så var vi ju på släktmiddag, det var ju inte helller gratis.

Nu ska jag koka potatis som vi ska ta med till sillen. Barnen kommer få så julig mat som McDonald idag ;)

GOD JUL!

Ensamhet

Idag ringde mamma och vi pratade lite. Så skulle hon säga hej då till någon och sen förklarade hon att det var en tjej som utbildar sig där. Och det var så bra med henne för hon kunde sitta med mamma och hålla henne sällskap så att hon inte blev så ensam. Då var jag tvungen att fråga hur hon tänkte för hon sa ju samma sak om korttidsboendet i Sandared, att hon kommer bli så ensam där. Men om hon nu tycker att hon är ensam på ett sjukhus med all den personal som finns där eller på korttidsboendet där det också finns personal även om de inte är så många där, hus ska det då bli hemma i sjömarken???
Mamma började genast storböla och sa att det var skillnad för hemma kunde hon göra som hon vill och det går inte på sjukhuset, men det har ju inte med ensamhet att göra...
Men hon kunde inte svara, hon började bara prata om hur elak jag var mm och sen la hon på luren.
Jag ringde upp igen och förklarade att jag inte menade något illa, jag bara frågade henne hur hon tänkte, men hon lugnade inte ner sig så jag var tvungen att börja prata om annat.
*suck*

Igår ringde kuratorn mig, bakom ryggen på mamma tydligen. Hon försöker göra en kalkyl för mamma om hon har råd att bo kvar i huset men mamma svarar ju inte på hennes frågor. Det är hela tiden "jag har aktier" & "pappa kan hjälpa till" Nu har jag fått en kopia på hennes deklaration och jag antar att aktierna står på min syster för mamma har inga iallafall och morfar har ju redan hjälpt henne med kreditskulden och fönster till huset så han har inte råd att hjälpa henne mer. Jag tror jag pratade med kuratorn i 20-30 minuter och jag vet inte om vi kom fram till något.

Men just nu så känner jag att det är inget jag kan göra innan nyår ändå så jag lägger detta lite på hyllan tror jag. Jag ska ringa Handelsbanken nästa vecka och så ska jag beställa en kopia på syrrans deklaration också sen får det vila ett tag tror jag!

Kanske skriver innan jul, kanske inte, om inte -ha en god jul <3

Diamantbröllopsdag

I lördags var vi i Borås (igen) för att fira mormor och morfar. Alla i släkten var där utom 2 av mina kusiner så det var trevligt. Syrran hade gjort mamma jättefin <3 och kvällen förflöt utan större incidenter. Mormor var förvisso mycket förvirrad men hon kände iallafall igen alla (tror jag) En del tårar trillade ner för hennes kinder dels när hon kom dels när vi skulle åka. Önskar att det vore närmre ibland så man bara kunde åka dit på en kopp kaffe och hem igen.

Med mamma gick det bra, hon tyckte maten var jättegod och klarade kvällen galant, även om hon var väldigt trött när färdtjänsten hämtade henne. Jag åkte med henne till sjukhuset och även hon började gråta då och ville inte att jag skulle åka ifrån henne.

Det är lite tråkigt att må dåligt igen, jag orkar ingenting! Har inte bakat något, inte julpyntat mer än ljusstakar, knappt ens städat, gran har vi inte heller köpt ännu. Har liksom ingen ork...

Elaka dottern

Ska börja detta inlägget med att skriva att jag förstår att det måsta vara ett h-vete att få en stroke och få hela sin värld vänd uppochner och att ligga på sjukhus i 3 månader måste vara skit tufft!

Först var det möte hemma hos moster med familjekontoret och det gav inte något direkt. Mer än att dom ska ha en himla massa möten och intervjuer med moster och hennes man och sedan mig och min man eftersom syrran kommer flytta hit efter nian. Och kurser och utbildningar.

Efter det var det rehabmöte på sjukhuset där det sas att mamma kommer ligga kvar på sjukhuset till mitten på januari och om hon inte kommer kunna flytta hem då så blir det troligtvis korttidsboende. Och eftersom mamma ska bekosta omgörningen av badrummet själv så är det ju inte sååå troligt att hennes hus är färdigt tills dess. Vi hade en liten diskussion ang att flytta men mamma lyssnar ju inte på det örat alls. Och det är så att om hon får huset handikapsanpassat och sen behöver flytta av en eller annan anledning så får hon inte handikapsanpassning en gång till. Och det är inte ens helt lätt att byta från huset till en lägenhet som kommunen godkänner.
Men hur som haver så vägrar mamma flytta, jag försökte med att hon blir ju så ensam där ute och att hon kunde flytta hit och vara nära oss -NEJ.
Försökte med att hon inte har ekonomi att klara av huset -NEJ.
Bo mer centralt i Borås -Herregud NEJ.
Jag försökte hota med att hon får en förvaltare som kan sälja huset mot hennes vilja men inte ens det hjälpte.
Så nu har jag, mot bättre vetande, lovat att kolla om hon får lov att låna mer pengar från banken till badrummet. *suck*


Jag talade om för mamma att vi kommer klippa hennes kreditkort. "Då skaffar jag ett nytt" svarar hon mig då. Det gör du inte för då ser jag till att du får en förmyndare sa jag och då blängde hon på mig och sa att då har vi setts för sista gången. Då får det bli så sa jag för något mer kreditkort ska du inte ha, då kommer kronofogden och tar ditt hus istället. Men nej det gör dom ju inte fick jag som svar...

Mamma var jätte ledsen och jag försökte verkligen att förklara så snällt jag kunde, hon har ju i allsindar jobbat med ekonomi och bokföring. Plus och minus måste gå ihop, nej då sparar man in någon annanstans tycker hon. VAR DÅ???
Hon går ju precis runt nu när hon ligger på sjukhus och inte köper någonting i matväg och nästan inget onödigt (hon köper allt hon kan komma över om hon får en chans) och syrran inte kostar henne något och ändå är det inga pengar över. Hur ska vi få det att gå runt? Jag kan inte trolla och det känns inte så kul att hon lägger sin sista krona på huset och sen ändå måste sälja pga att något går sönder eller liknande.

Så jag var elak och jag kunde gå där ifrån för hon orkade inte höra mer och hon fick migränanfall på mig osv osv. Men så gör hon ju hela tiden, så fort hon inte vill höra något så "stänger hon av".
Hon är jätte elak mot syrran från och till och det är inte heller ok.

Jag vet inte om det är någon som läser här men om det är det så vill jag gärna ha tips och förslag på vad jag ska göra!

Känns hopplöst!
KRAM

Suck!

Är helt slut efter en heldag i Borås. Orkar faktiskt inte redogöra för denna katastrof dag nu. Huvudvärk mm gör att jag återkommer......

Hembesök :/

Idag var den stora dagen, dagen då mamma med stort följe skulle åka hem!

Min man var där, mamma, kuratorn(?!), sjukterapeft och sjuksköterska från sjukhuset och byggmannen och en som skriver intyg från kommunen(?!?!) Fråga inte vad det var för en!

Mamma kom faktiskt runt i huset och in igenom alla dörrar :D Men byggmannen var inte jätte imponerad av huset, -konstigt! Mamma sa att han bara sa vad som inte gick att göra och det vill ju mamma inte höra såklart. Hennes badrum är ett av de största problemen då det inte är "ett badrum" dvs inte våtrumsskyddat för fem öre. Alltså gör kommunen ingenting där inne innan det är åtgärdat, för egna pengar då såklart. Mamma tror att hon ska låna mer pengar och det tror jag inte tillåts av banken även om det är en sk investering i huset. Men det får banken ta så jag slipper vara den elaka svartafåret dottern som bara sabbar mammas liv.
Byggmannen frågade mamma om vad hon tyckte om att bo i lägenhet i värsta fall men det var ju blankt nej till svar, ingen lägenhet kommer på fråga!

Hon kommer få vara kvar på sjukhuset minst till nyår och hon pratar om korttids boende efter det, men det finns ju vissa saker som hon måste klara av innan det blir aktuellt men det verkar mamma helt ha missat. Men det kommer väl på agendan på måndag hoppas jag.

Och en personlig assistent kan hon inte få ännu för hon har inte varit sjuk tillräckligt länge så det är hemtjänsten som gäller och det funkar ju inte, dom är ju bara där typ 2 timmar / dag. Mamma behöver ju hjälp 80% av dygnet eller nåt. Och sen är det ju den lilla, lilla pettitessen med trädgården. Vem ska sköta den? Det gör inte hemtjänsten iallafall!

Nåja, allt ger sig såsmåningom.

Gonatt <3

Lugnt...... eller?

Har inte skrivit på ett tag, dels för att det inte har hänt så mycket och dels för att jag varit sjuk.

Jag har faktiskt inte pratat med mamma så mycket det sista. Ibland när jag ringer så svarar ingen, någon gång orkade hon inte prata för hon hade ont i huvudet och barnen bråkade här. För det mesta om hon svarar så pratar vi inte mer än ett par minuter sen händer det något och hon lägger på. Det kan vara att sköterskorna kommer in eller vad som helst.
Men nu ringde moster och sa att mamma var lessen och frågade om jag kunde ringa och det gjorde jag ju såklart. Mamma svarade och det första hon sa var att allt var skit för hon har 2 döttrar som struntar i henne..... Jag försökte förklara att det inte alls var så men det funkade inte så bra. Till saken hör att syrran inte har hälsat på så mycket det sista, först hade hon ju turnen med bandet, sen var hon sjuk och då vill inte sjukhuset att man kommer, nu i veckan var hon här för att gå på öppet hus på ett gymnasium i Kungsbacka och nästa vecka åker hon bort med skolan hela veckan. Och visst jag kan förstå mamma att livet suger på sjukhuset, dagarna är långa och tråkiga utan besök men samtidigt så är ju inte det syrrans fel. Vilket gör att det "bara" är moster som hälsar på i princip, mormor och morfar var där en dag också och mamma var hos dom i går på permis men det blir ju ändå inte så mycket. Och jag förstår att hon vill hem, vem hade inte velat det efter 3 månader på sjukhus?

På torsdag ska hon åka på hembesök men det var inte heller bra för jag har ju sagt att det inte går. Jag försökte få henne att se det positivt att hon får åka hem och se vad dom säger om ev ombyggnation mm mm  men jag vet inte om det funkade. det värsta är att jag tror inte rullstolen går in genom ytterdörren för den är ganska smal och då är jag rädd för att hon bryter ihop totalt. Min man ska åka dit för han vet ju lite om huset och så. Jag får väl återkomma om hur det går.

Idag när jag ringde mamma så sa hon bara ja, nej och hummade i princip. Allt var skit för hon vill hem, syrran sa inget när hon var och hälsade på, besöket hos mormor och morfar gjorde henne lessen mm mm. Efter att verkligen försökt få igång ett samtal så frågade jag vad vi ska göra för att det ska bli bättre, så att hon blir lite gladare, då sa hon bara "jag vill inte prata mer med dig". Varför inte frågade jag och hon sa samma sak en gång till, men varför vill du inte prata med mig frågade jag igen. "Jag vill inte prata mer med dig, hej då" och så la hon på...... Jag vet inte vad jag gjort eller vad det är eller någonting.
Syrran sa att hon är sur men ingen verkar veta varför.
Moster säger att hon får mindre lugnande medel vilket gör att hon är klarare i huvudet och kanske förstår lite mer vad som händer med henne och runtomkring mm och då också kanske blir mer deprimerad. Vem vet?

Men det är jobbigt eftersom jag inte kan åka upp så ofta så är ju min enda chans att prata med henne i telefon och om hon inte vill så blir det ju ännu mindre förströelse från sjukhuslunket.
Nu ska jag ju upp om en vecka så vi får se hur hon är då, det blev ju rehabmöte då också så då får vi se vad dom säger med om hur det går frammåt.

Och sen har vi ju återigen det roliga ämnet "jul"
Mamma vill åka hit men det sa dom på sjukhuset inte var möjligt pga trapporna inne. Vilket gör att hon får åka till moster om hon vill men då ville hon att syrran skulle vara där vilket gjorde att syrran blev jätte lessen. Så nu måste jag prata med mamma om det och se om det räcker att vi firar jul med henne dagen innan jul och att syrran får åka med oss hit eller om vi får "sabba" julen för oss allihop. Visst återigen förstår jag mamma att hon vill fira med sina barn, åtminstonde ett, men jag vet ju också hur tidigare jular har firats och både jag och syrran har ju blivit besvikna år efter år för att mamma ska komma och åka samma dag..... Så hur viktig är julen igentligen för mamma?
Tja det kanske är jag som är självisk som vill fira med min syster och inte alls tänker på mamma, jag vet inte, det känns bara så motigt allting...

Sov så sött <3

Tandläkaren och annat smått och gott

Har fått reda på att min syster inte har gått till tandläkaren för att mamma är så tandläkarrädd....
Jag vet att vi var på folktandvården i mölndal när hon var 4 eller 5 men det har hon glömt, men sen dess har hon alltså aldrig varit hos tandläkaren. Gissa vem som ska dit omgående!!!
Mamma kan inte ens skylla på kostnaden för det är ju gratis, att man kan bli så självisk?!?
Jag blir så trött!

Nu ska mamma åka hem på hembesök i början på december. Då är det bra om någon av "oss" kan vara med talade den eminenta kuratorn om för mig idag. Någon av "oss" är då jag eller min moster. Men eftersom jag ska åka upp till mötet med socialen som är 4 dagar senare så får det nog bli min moster ändå. Men hur mycket jobb kan dom begära att man ska missa? Det finns ju en gräns för hur mycket ledigt man kan ta!
Med sig hem ska hon ha halva sjukhuset + någon från vårdcentralen + någon från kommunens handikappsbygg avdelning eller vad det nu kan heta. Så snart vet vi hur dom tänker och tycker om mammas hus.

Kuratorn sa även att mamma sagt att min sambo skulle hjälpa till och bygga om. Jag fick då förklara för henne att mamma inte är helt med i verkligheten i vissa saker (och det kan man ju tycka att hennes egna j-vla kurator borde veta kanske) mamma tror ju även att min systers pappa ska komma och hjälpa till. Ja, DET är ju troligt! Nu ska jag inte snacka skit om någon som inte kan försvara sig, men han bryr sig faktiskt mindre än minst om syrran som alla som känner oss så väl vet! Så var mamma har fått detta ifrån vill jag inte ens veta. Tillbaka till ämnet så fick jag då förklara att min man faktiskt har egen firma och inte kan släppa allt för att åka dit upp och hjälpa till med tanke på att jag är arbetslös också, vi behöver ju faktiskt lite inkomster. Men visst om kommunen vill anställa honom så går det säkert bra ;) Skämt å sido så kommer vi ju hjälpa till så mycket vi kan, men det behöver ju inte dom veta. Någon hjälp kan väl ändå mamma få via DOM?

I lördags var mamma på permis igen hos moster. Men hoppet från förra permisens 3 timmar till denna som var 6 timmar kanske känns lite stort. Jag pratade med mamma precis innan hon skulle åka och då var hon helt slut. Hon orkade knappt prata i telefon. När hon sen kom hem till moster var hon ju inte piggare direkt. Dom hade dessutom glömt att skicka med en extra blöja, så det fick moster åka och hämta på sjukhuset?!? Dom tittade lite konstigt på henne när hon kom för mamma var ju inte där :) Sen bad dom ju om ursäkt såklart.

Kram för idag! <3


Klart?!?

Idag var jag återigen på fantastiska SEB (mkt sarkastiskt) och ordnade med överföringarna till Länsförsäkringar. Så nu, äntligen, är nog allt färdigt för att betala alla räkningar...

Jag har faktiskt inte pratat med mamma på ett par dagar så jag vet inte hur det är med henne. Men idag ringde dom från socialen, familje och bla bla bla...
"vi ska ha ett möte mer din moster och hennes man for att utreda om dom är lämpliga eller inte att ha din syster där och eftersom du har hand om din mammas ekonomi så vore det bra om du kunde vara med då också."
Fantastiskt tycker jag att dom när syrran har bott där i 3 månader ska kolla så att dom är lämpliga! Och om dom inte är det då? Hur tvingar man en 15 årig tjej att bo hos främlingar?
Nåja, det blir väl till att åka dit och se vad dom har att säga. Fast första mötet varade i knappt en kvart, lite långt att åka men jag får passa på att träffa mamma då också <3

Kram

Permis

Mamma hade permis från sjukhuset i lördags.
I 3 timmar fick hon lämna detta hemska ställe (hennes ord) och åka hem till sin syster. Det gick bra, hon blev trött såklart och det var sorgligt tydligen (hon blev lessen för en massa olika saker).
Nu har hon fått blodad tand på premisar och ska åka hem vid tillfälle -lycka till med det!
Hon ska också beställa långfärdtjänst och komma hit, med både mormor och morfar och hälsa på. Jag försökr´te förklara att hon måste kunna gå i en trappa innan hon kommer hit, men jag vet inte om hon tog till sig det eller inte. Så nu vill hon komma hit på jul som vanligt och jag vet inte ärligt talat om jag orkar det. Orkar jag ta hand om mamma också uppepå allt annat? Baxa in henne på toa, byta blöja, var ska hon sova? Vi har ju ingen extra säng, bara soffor -fast det är hon ju van vid å andra sidan..... Skämt å sido så kan hon inte ligga i en soffa i dagsläget. Kanske kan hon åka tur och retur samma dag då?? Hum, får nog ringa till sjukhuset och fråga lite.....

Snart, snart är nog allt färdigt med alla bank grejer, ska till SEB igen på torsdag och fixa en överföring bara, sen så är jag good to go -hoppas jag verkligen!

Och för att kommentera en helt annan del av mitt liv just nu så var jag hos advokaten idag för att skriva på och godkänna försäljningen av pappas hus. Nya ägarna har ju bara haft det sen 1 sept men får ingen lagfart pga att bouppteckningsmannen missat att jag ska skriva på! Men det blev inte påskrivet idag heller för det fattades uppgifter -surprice!
Boutredningsmannen har givit mäklaren en fullmakt att skriva på affären, vilket tydligen är olagligt -surprice igen!

Och ett såkallat skiftesförslag på farmors dödsbo hade han bifogat med, men det var helt ofullständigt, inga siffror ifyllda alltså inget att ta ställning till och pappas saknades fortfarande. Det är en evighetsmaskin, det går upp det går ner och det går runt en liten bit..........
Anlita under inga som helst omständigheter advokat firman Persius & Olausson!!!!! Fullständigt inkompetenta är vad dom är!

Nattisågott!

Fullmakt, fika och husgesyn.

Ja, var ju då hos mamma i onsdags...
Det gick ganska bra, hon skrev på fullmakterna utan problem, kuratorn var dock sjuk så jag fick hjälp av en annan kurator. Oj vilken skillnad, denna kvinna kunde man ju fråga saker och få svar inte bara hummanden....
Sen bar det av till SEB för att lämna in den fullmakten där.
Sen hem till mamma för att möta upp mannen från socialförvaltningen. väl där upptäcker jag 2 ungdomar som är i carporten?!? Oj vad fort dom smet iväg när jag parkerade men dom stannade i slänten så jag ropade efter dom att dom inte hade där att göra och att det var privat mark. Hoppas inte det blir inbrott och förstört en massa bara....
Efter husgesynen och lite samtal om det kom vi fram till att det kommer troligen inte att godkännas någon sanering eftersom ingen vet om hon kommer hem igen eller inte. Och då görs det inget förren man vet det.
Sedan åkte jag hem till mormor och morfar och åt lunch med dom och moster. Packade in oss i bilen igen för en ny tur till mamma på sjukhuset denna gång med mormor och morfar med.

Mamma blev jätteglad att dom kom med och hälsade på henne. Vi satt i ca en timme och lyssnade på mammas snurriga tankar. Allt ifrån att hon ska öka värdet på huset så hon får låna mer pengar till reparationer och så ska kommunen ge henne massa bidrag till huset, indraget vatten och avlopp mm mm. Men eftersom hon har ett hus, 2 bilar samt en del aktier så kommer hon aldrig att få några bidrag.

Fikat som jag skulle köpa med mig till mamma och oss ville hon inte ha när allt kom omkring utan alltihopa var till hennes nya kompis på avdelningen, för hon är kakmonster. Man kan ju bli trött för mindre, varför ska jag köpa fika till henne? Det får väl henner familj göra!

Sen fick jag reda på att anledningen till att socialen inte betalar ut någon ersättning till moster är för att dom tycker att mamma och moster gjort en egen uppgörelse om att syrran skulle bo där och då gör socialen inget på 4 månader, men någon sådan uppgörelse finns inte så vi får väl se vad dom säger när vi får en ny kontaktperson. Och eftersom dom ändå har skylldighet att i första hand kolla om det finns släkt att plasera syrran hos så förstår jag inte vad det spelar för roll.

Och om mamma inte kan flytta tillbaka till sitt hus av en eller annan anledning och inte inser det själv så får hon en förmyndare som omyndigförklarar henne och gör det över hennes huvud och det känns ju inte heller bra. Men det känns som att personalen på sjukhuset inte tror att hon kommer bli så mycket bättre, det var ingen som sa det rakt ut men det kändes som så.

Nu är ju iallafall snart alla bankpapprena färdigt så får vi se vad nästa projekt blir!

Kram så länge!

RSS 2.0